Är det en rättighet att man som svensk ska kunna äta passionsfrukt året runt?

Hade en gammal vän på besök i veckan. Hon har startat ett företag som heter Hellolittlefuture som jobbar med hållbarhetsfrågor och CSR. Ett mycket intressant ämne, inte minst när det gäller mat-och vinbranchen.

– Är det en rättighet att man som svensk ska kunna äta passionsfrukt året runt?

Kanske provoceras man av tanken att inte alltid ha tillgång en välfylld frukt- och grönsaksdisk året runt. Att utbudet ska gå före vad man är sugen på eller sätta stopp för möjligheten att kunna tillaga vad som helst när som helst.

Ekologiska/biodynamiska/naturliga certifikat, svanen, fair trade et.c. et.c. Det känns så tråkigt att detta är undantaget och inte regeln. Om det hade varit skitvarorna som varit få och märkta hade det ju bara varit att undvika dem. Tänk er t.ex en hyenamärkning på några få, superbilliga men certifierat giftiga/farliga/oetiska varor där produktionsprocessen stödjer korruption, strider mot mänskliga rättigheter och/eller inte bryr sig ett skit om miljön. Resten av sortimentet är totalt eko-reko.

Så mycket enklare (och naturligare) det hade varit att hålla sig borta från hyenan istället för att granska, följa upp och hänga med i alla olika certifieringar, ha koll på vilken fisk som just nu innehåller mest gift, vilka anställda som blivit sämst behandlade och huruvida det är bättre att välja ett ekologiskt vin från Australien än ett ej certifierat vin från Tyskland.

Att slippa oroa sig för allt detta skulle i alla fall göra mig lyckligare men framförallt mindre förvirrad.

IMG_3002

Naturskyddsföreningen har tagit fram en app som heter Grön guide där man kan se vilka livsmedel som just nu är ok. Fiskväljaren, Fruktväljaren, Grönsaksväljaren och Återvinnaren guidar användaren i matdjungeln. Matpriskollen är en annan app som håller koll på priserna i dina favoritbutiker. I kombination kanske dessa kan göra att man kan leva både ett mer hållbart och ett mer ekonomiskt matliv.

När det gäller vin kan man bara googla fram en bild på producenten. Är hen svettig, har jord under naglarna, klädd i gummistövlar och skitig t-shirt, har hen dessutom ett romantiskt skimmer i ögonen när hen ser på sina druvor, då kan man vara så gott som säker på att vinet är ett hantverk snarare än en industriell produkt. En app för detta har ännu inte uppfunnits men idén är till fritt förfogande för alla de apphändiga i landet.  Jag skulle definitivt ladda hem den.

images

Annonser
Det här inlägget postades i Mat, Nyhet, Vin och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Är det en rättighet att man som svensk ska kunna äta passionsfrukt året runt?

  1. alexandra skriver:

    Just nu är sorgen stor i fruktdisken, itte ett svenskt äpple på Hemköp, men massor från Australien. Säsongsfrukt ska vi väl ändå hitta i vanliga affären?
    En svettig skitig man på etiketten kan ju lika gärna vara en som druckit för mycket av det goda…
    Och det kan ju vara bra reklam såklart.

    • sentiamo skriver:

      Tack för din kommentar Alexandra!
      Om man inte ens kan hitta svensk säsongsfrukt i affären då förstår jag att sorgen och ilskan tar över. En hållbarhetskurs till alla matbutikschefer kanske inte skulle vara en så dum idé’. Den svettiga mannen var mest ett exempel på hur en passionerad vinbonde faktiskt kan se ut. Mest en skön kontrast till alla skräddarsydda vinsnobbar där ute. Kanske inte det vackraste att pryda en etikett med 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s