Bilder, huvudstaden, nostalgisk humor och svampmani

Bengt Fritjofsson var där och smakade vin. ”Charmigt!” tyckte han att Vincent Delaportes Sancerre var.

Förra veckan var ett litet äventyr. Jag började mitt nya jobb som översättare och så var jag på vinmässan Fine Wines i Stockholm. Jag måste säga att jag hyser en enorm kärlek till vår fina huvudstad. Jag passade dessutom på att träffa några gamla vänner och, kanske för första gången sedan jag blev mamma, njuta av lite vuxentid. Det var välbehövligt och väldigt kul.

Charkuterier och Crostini på Nobis Hotel Bistro

Jag och min gamla italienkumpan Linda var på bistron på Nobis Hotel och drömde oss tillbaka till Toscana med kycklinglever-crostini, riktigt fina charkuterier och ett glas Morellino di Scansano. Precis vad vi behövde. Det riktigt osade dammiga medeltidsgator om oss och det var nära att vi började slänga oss med fiorentiska dialektala termer såsom ”Oh bischero! Oh, vien via! Oh, maremma maia… osv. (det där initiala ”Oh!” är väldigt viktigt). Intern humor är ju som roligast när man har samma referenser som den man skämtar med. Det kan bli lite konstig stämning annars…

Helgen blev till en orgie i KarlJohansvamp:

Jag vet inte vad det är men känslan av att hitta en stor fin Karljohansvamp är magisk. Det finns någonting speciellt med svamp. Ända sedan jag var liten har jag varit fascinerad av deras nästan fantastiska värld. Den bok som var mest sönderläst hemma hos oss var ”Sveriges svampsorter”. Där kunde man läsa om de olika svamparna som levde ute i de svenska skogarna och de var betygsatta med stjärnor och kors där antalet stjärnor angav svampens ätbarhet och korsen grad av giftighet. Där kunde man drömma sig bort på pottan till den optimala lyckan: att hitta massor av svampar med det mesta antalet stjärnor möjliga. Jag minns lyckan i min morbror Gunnars ansikte när jag hittat en liten knubbig Karjohansvamp under en regnig, mörk och kall dag i skogen. Då kände jag att jag gjort någonting bra.

Kanske är det därför jag kom in i något slags lyckorus när jag i helgen hittade flera jättefina Karljohansvampar och som i trans rensade, skar och tillagade en utomordentlig (om jag får säga det själv) tagliatelle ai funghi porcini.

Annonser
Det här inlägget postades i Italien, Mat, Sinnen, Vin och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s